I en lagrådsremiss föreslår regeringen lagändringar som ska stärka rätten till personlig assistans för personer med psykisk funktionsnedsättning och öka rättssäkerheten för barn som är i behov av assistans. Förslagen beräknas leda till 1800 nya mottagare av assistansersättning och att fler ska få rätt till kommunal personlig assistans.
– Det här är den största reformen inom personlig assistans sedan LSS infördes. Vi ska höja livskvaliteten och underlätta vardagen för både dem med behov av personlig assistans och deras anhöriga. Så bygger vi ett starkt och jämlikt samhälle, säger socialminister Lena Hallengren.
Förslagen bedöms leda till ökad rättssäkerhet och förutsägbarhet i bedömningen av rätten till personlig assistans. Alla som idag har rätt till personlig assistans kommer att ha det även med de nya reglerna.
Lagändringar som regeringen föreslår:
- Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom ska bli ett grundläggande behov enligt LSS.
- Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att hen själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, ska räknas in i de grundläggande behoven.
- Det så kallade föräldraansvaret enligt föräldrabalken ska beaktas vid bedömningen av ett barns behov av personlig assistans genom att det görs ett schabloniserat föräldraavdrag. Det innebär att fler barn kommer att kunna beviljas personlig assistans och att barn som idag har personlig assistans kommer att kunna beviljas fler timmar.
Förslagen grundar sig de förslag som presenterades i betänkandet ”Stärkt rätt till personlig assistans. Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser” (SOU 2021:37) som lämnades över till Socialdepartementet 26 maj 2021. Nu lämnas lagförslaget till lagrådet för granskning. Regeringen kommer efter lagrådsgranskning att återkomma med proposition till riksdagen.
Regeringen satsar 667 miljoner under 2023 för att finansiera de här reformerna och drygt 3,3 miljarder per år när reformen fått fullt genomslag fr.o.m. 2027.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
